5 saker du behöver för att överleva en Suhaila-certifiering

Skrivet av Maria Oriental
Söndag 12 januari 2014 kl. 14:31

1. Motivation

Idén att åka till certifieringen i Bryssel föddes ett par timmar innan Orientalistas femårsfest i april förra året. Jag fikade tillsammans med Ülkü och Sabriye och beklagade mig över avsaknaden av en grundläggande och övergripande utbildning i orientalisk dans. ”Suhaila-utbildningen” utbrast de båda samtidigt. Jag var inte helt övertygad utan utvecklade mina tankar: Jag vill ha en grundläggande förståelse för musik och termer, fakta och förståelse för anatomi och muskler samt historia kring dansen - och allt detta i en tydlig och strukturerad utbildning. Detta resulterade i ännu ett utrop: ”Suhaila-utbildningen!”

2. Förberedelse

Beslutet var därmed fattat och det dröjde inte lång tid innan jag och Vanessa anmälde oss till 30 timmar workshop i både Suhaila- och Jamila-formaten. Vi skrev ut texthäftet ”How to Prepare for a Suhaila Certification” och träffades för att tillsammans gå igenom de steg, muskler och termer som vi skulle känna till inför respektive certifieringsprov. Som tur är finns allt beskrivet i textform och Sabriyes teknikklasser har varit en verklig tillgång. Men om vi hade vetat att vi skulle gå i kvartstakt, röra höfterna i halvtakt, bröstkorgen i ¾-takt och samtidigt spela cymbalmönstret 3-5-5 i heltempo vet jag inte om vi hade vågat åka…

3. God kondition

Väl i dansstudion i Bryssel var stämningen på topp! Nivån var blandad, från elever som dansat en termin till deltagare som snart skulle göra sitt "Nivå 3"-prov i Suhaila-formatet. Alla var koncentrerade och gav allt de hade! Under en av luncherna hörde jag en beskrivning som stämde så väl: ”Vi svettas tillsammans - alla svettas vi tillsammans mot ett gemensamt mål”. Alla kämpade, alla blev peppade och alla blev sedda! Efter första dagens slut kom jag på mig själv med att tänka ”Jag har nog inte svettats så här mycket sedan… sedan sist jag tog en klass för Suhaila…”

4. Nerver

Efter de första 15 timmarna var det dags för provet i Suhaila-formatet. Jag, Vanessa och ett gäng nervösa dansöser tog emot varsitt papper för att fylla i den teoretiska delen följt av en timmas praktisk demonstration av tekniska färdigheter. Promenaden tillbaka till hotellet tog aningen längre tid eftersom vi stannade upp och gick igenom höft- eller bröstkorgsmönster för att försäkra oss om att vi uppfattat det likadant. Tre dagar senare var det dags för Jamila-provet. Eftersom det var första gången provet gavs i Europa var uppslutningen större än under Suhaila-provet. Provet innebar en minst lika stor utmaning men var också väldigt annorlunda mot det förra. Jag vill påstå att Suhaila-formatet är byggstenarna för att utföra stegen i Jamila-formatet – och vilken annan stil som helst för den delen.

5. Gott sällskap

Det har varit en otrolig upplevelse att höra Suhaila berätta om sin mamma Jamila - om hennes uppväxt, vision, studie av dansen, föreställningar och mycket mer. Jag har kommit i kontakt med artikelsamlingar och fotoalbum för en vidare förståelse av vad Jamila åstadkommit och hur Suhaila vidareutvecklat hennes vision. Många delar påminner dessutom om Bias sätt att dansa och undervisa, vilket känns väldigt ”hemma” för mig och jag förstår mer hur allt hänger ihop (Bias lärare var Lisa Djeylan - mor till Sabriye - som i sin tur gick för Jamila). Att få dela upplevelsen med det goda sällskapet - främst Vanessa som jag bodde med - har gjort det hela än mer ovärderligt. Att tillsammans förbereda sig inför resan, tillsammans träna och vara nervösa inför proven och tillsammans få reda på att vi klarat proven har förstärkt allt! Ett stort tack till Ülkü och Sabriye som och var på plats och som uppmuntrat till utbildningen. Jag kände snabbt att muskelkontrollen hjälpte mot en ond korsrygg och det är minst sagt häftigt att märka att rörelserna som tidigare var så svåra faktiskt blir lättare.

Första veckan i juli bär det av till Bryssel igen för 25 nya glada och svettiga timmar med Suhaila och hennes "Nivå 2"… fortsättning följer!

Samtliga bilder: Privat

Fakta
Från barnsben fascinerades Jamila Salimpour av den orientaliska dansen. Hon träffade och studerade kända egyptiska dansöser. Utifrån det hon såg kategoriserade hon rörelserna i fyra ”familjer”: egyptisk, arabisk, shimmy och taqsim. Genom dessa kategorier kunde en strukturerad orientalisk dansundervisning för första gången ta form. När Suhaila Salimpour växte upp utvecklade hon sin mors vision och bröt ner varje steg för att ta reda på vilka muskler som arbetar när. De både formaten kompletterar varandra och innehåller dessutom cymbalträning, vilket Jamila menar bör läras ut under ett tidigt stadium. Mer information om Jamila och Suhaila finns på suhailainternational.com.

Maria Oriental